Förklaring av Isaiah 52:14
Inledning
Isaiah 52:14 är en kraftfull vers som har djup innebörd både i sitt historiska sammanhang och i sin teologiska betydelse. Denna vers handlar om hur Messias, Guds lidande tjänare, skulle bli föraktad och föraktad av människor, men också om den stora återlösning som hans lidande skulle medföra för folket. Genom att sammanfatta insikter från kända offentliga kommentarer, såsom de av Matthew Henry, Albert Barnes och Adam Clarke, erbjuder vi en djupgående förståelse för denna vers.
Bibelversens Betydelse
I denna vers står det:
”Så blev han förtryckt och föraktad av människor, så som många inte ville se honom.”
Matthew Henrys Kommentar
Henry betonar att denna vers tydligt förutsäger Messias lidande. Han noterar att Jesus kom till världen, men många tog inte emot honom, och hans utseende och skröplighet ledde till förakt. Ändå slutfördes Guds plan genom detta lidande, och det leder till stor glädje för dem som tror.
Albert Barnes Kommentar
Barnes pekar på att versen refererar till Kristus som den lidiande tjänaren, vars utseende och livsöde skulle avskräcka många. Han vänder sig dock också till det faktum att genom hans lidande och död ges världen hopp och frälsning, vilket är det centrala budskapet i evangeliet.
Adam Clarkes Kommentar
Clark observerar att versen även visar på den djupa missförståelsen av Messias av de som inte kände honom. Clarke uttrycker också att detta lidande har en stor teologisk betydelse, där det symboliserar det ultimata offret för människans synder och den återuppståndelse som följer.
Kopplingar till Andra Bibelverser
För att förstå Isaiah 52:14 i ett bredare bibliskt sammanhang, är det viktigt att se på dess kopplingar till andra bibelverser. Här är några betydande korsreferenser:
- Jesaja 53:2-3 - Beskriver mer av lidandet och föraktet som Messias skulle erfara.
- Matteus 8:17 - Anger att Kristus bar våra sjukdomar och tog på sig vår smärta.
- Johannes 1:10-11 - Bekräftar att världen inte kände igen sin egen Skapare.
- Filipperbrevet 2:7-8 - Visar på hur Kristus ödmjukade sig och blev människa.
- Hebreerbrevet 4:15 - Betonar att Kristus kan förstå vår svaghet eftersom han upplevde lidande.
- 1 Petrusbrevet 2:24 - Refererar till Kristus som den som bar våra synder i sin kropp.
- Romarbrevet 5:8 - Helar hur Gud visade sin kärlek genom att Kristus dog för oss medan vi var syndare.
Tematiska Kopplingar
Temat av Messias lidande är centralt i många delar av Skriften. Genom att studera dessa teman kan vi se hur Gud har utformat en återlösningsplan för mänskligheten. Bibeln skapar ett korsreferenssystem som knyter gamla och nya testamentets läror ihop, vilket främjar vår förståelse av lidande och hopp:
- Propetior i Profeterna - Förutsägelser som pekar på det kommande lidandet.
- Korsfästelse och Återuppståndelse - Kristus som upplever lidande för att ge liv.
- Psalmernas Profetiska Röst - Referenser till den kommande lidande tjänaren.
- Paulus' Brev - Utforskar återlösning genom tro, framhäver vikten av lidandet.
Slutsats
Isaiah 52:14 ger en inblick i djupet av Guds kärlek och hans plan för frälsning genom lidande tjänare. Genom att exploatera dessa referenser och kommentarer får läsaren en rikare förståelse av hur dessa tankar och teman är sammanflätade genom hela Bibeln.
För dem som letar efter Bibelverser förståelse, Bibelverser förklaringar, och verktyg för bibelkorsreferenser, är det avgörande att känna till dessa teman och hur de relaterar till varandra i den heliga texten.
