Förståelse av Jesaja 2:17
Jesaja 2:17 säger: "Och mänskligheten skall bli förödmjukad, och den höga människan skall bli nedböjd; och Herren ensam skall upphöjas på den dagen." Detta vers belyser Herrens majestät och människans ofullkomlighet.
Bibelversens mening
Versen uttrycker en central religiös sanning: att Herren Gud är den ultimata makten och att mänsklig stolthet kommer att krossas. Det är en påminnelse om att alla människor, oavsett social status eller makt, är lika inför Gud.
Kommentarer från offentliga domäner
- Matthew Henry påpekar att denna vers är en del av en profetia om Guds kommande dom och hur han skall upprätta sitt rike. Han betonar vikten av ödmjukhet inför Gud.
- Albert Barnes påminner oss om att den dag som beskrivs är en dag av Guds dom, och att mänsklig stolthet inte kan stå emot Guds mäktiga vilja. Han varnar för att förlita sig på mänsklig styrka, vilket är en kortvarig tillgång.
- Adam Clarke noterar att förnedring av människor är en konsekvens av deras avfall från Gud. Han betonar att Herren ensam kommer att höjas, vilket kontrasterar mänsklig herre och makt.
Bibelsammanhang och korsreferenser
För att förstå Jesaja 2:17 mer helt, är det viktigt att överväga kopplingar och paralleller med andra bibelverser. Här är några viktiga korsreferenser:
- Jobs 40:11-12 - "Skaka upp din högra hand och låt din fiende ges sin uppgift."
- Psaltaren 75:4-7 - "Jag säger till de dåraktiga: Syssla inte med höga ting, och till de ogudaktiga: Låt inte högt vara ert huvud."
- Predikaren 3:19-20 - "Ty det som händer människor, händer djuren; de är alla en och samma sak."
- Jakobsbrevet 4:10 - "Ödmjuka er inför Herren, så skall han upphöja er."
- Romarbrevet 14:11 - "Ty det står skrivet: Så sant som jag lever, säger Herren, för varje knä skall böja sig för mig."
- Filipperbrevet 2:10-11 - "För att vid Jesu namn skall alla knän böja sig, i himmelen och på jorden."
- Matteus 23:12 - "Ty den som upphöjer sig själv skall bli förödmjukad; och den som ödmjukar sig själv skall bli upphöjd."
Tema och tolkningar
Temat i Jesaja 2:17 är ödmjukhet och Guds suveränitet. Versen betonar den låga ställningen hos mänskligheten jämfört med Guds härlighet och makt. Det är en uppmaning till troende att erkänna sin ställning i förhållande till Gud och att söka Guds väg framför mänskligt strävan.
Kopplingar mellan bibelverser
Att förstå denna vers kräver att vi ser på hur den relaterar till andra bibelverser. Här är några metoder för att göra detta:
- Studera paralleller mellan Gamla och Nya testamentet för att förstå Guds konsistenta budskap om ödmjukhet.
- Jämföra specifika verser för att se hur ämnen som stolthet och förnedring framställs genom hela skriften.
- Använda en bibelkonkordans för att hitta relaterade verser som behandlar liknande teman.
- Utforska hur olika författare i Bibeln förstärker eller utmanar varandras budskap.
Avslutande tankar
Jesaja 2:17 är en mäktig påminnelse om att mänsklig storhet är kortvarig och att sann storhet finns enbart i Gud. När vi reflekterar över denna vers, låt oss också sträva efter att leva i enlighet med dess budskap: ödmjuka oss själva under Guds hand, så att vi kan upplevas i hans syn.
*** Bibelverskommentaren består av källor i public domain. Innehållet har genererats och översatts med AI-teknik. Vänligen meddela oss om några korrigeringar eller uppdateringar behövs. Din feedback hjälper oss att förbättra och säkerställa noggrannheten i vår information.
